Kedjerökande gubbjävlar med glimten i ögat... ja det är AC/DC för mig. Jag har väl dom flesta vax som bandet presterat fram till tidigt 90-tal och känner att bandet passar perfekt i att aldrig mer förnya sig. Hur gör man då bandet spännande och levande?

Man gör givetvis som på Stockholms stadion igår. Sommar, värme, grönska, pyro, enträget matande riff och gitarrsolon med stor humor och massor av passion. Med en setlista som endast haltar något då det nyare materialen ska klaras av är dessa aussies helt fantastiska.

Dirty deeds done dirt cheats är min absoluta favorit denna kväll. TNT, Thunderstruck, For those about to rock och lika självklara Highway to hell får kliva åt sidan för "the deeds". Bandet är i högform, det är enkelt att konstatera!

Man undrar hur många jordsnurr AC/DC ska hänga med. Dio trillade nyligen bort. Slipknot reducerades likaså. Samtidigt kommer jag på mig själv att gång efter annan stå och fundera på lady J under gigget, inte likt mig... men med 38 år fyllda funderar jag mer än någonsin över allt och förundras. Jag längtar efter henne. Anyway, man kan förundras över mycket, men det spelar ingen roll en kväll som denna... lr hur?

:P