F*n va pretto det är med dom av vuxna för vuxna arrangerade Lusselälle-tågen... Var är charmen? Brudar i nattlinne, jo iofs... men nä... Allt är uppstyrt, arrangerat, övat till vansinne... jättefint, men... men...

Var är gläjen och spontaniteten? Det stämmer att det är jäkligt tidigt på morgonen, men ändå... ni som sett dagisbarn fira Lucia vet vad jag pratar om... Kaos, trängsel, alla vill inte vara med, en del vill vara med på allt... en del stoppar en hel hand i munnen och tittar med stooora skräckslagna ögon på den beaktande omgivningen... men det är högtidligt, det är speciellt (unikt till och med) och framför allt det är jätte-gulligt...

Det skulle nog göra sig suveränt i TV oxå... nu syftar jag inte Adolf Fredriks juniorverksamhet, med hela nobel-kommentator-eliten (kan man säga så?) haussandes... utan det vanliga dagiset... den där tillställningen med Lussebullar av varierad form och kvalité, med pepparkakor som det är en tugga tagna i... ni vet?

För det är väl så att 18 Lucia är bättre än en... lr hur?

:P