Åkte pensionärs-jollen med Ånedin-linjen i helgen och hamnade till slut nere i maskinrummet med farsgubben som monterat kylan på båten '53... Det enda som fanns kvar var en kontrolltavla, med spår efter det som varit...

Kul att det var ett levande maskinrum, med propelleraxlarna snurrande och en andra maskinist som fanatiskt ombesörjde vår visning...

Det var en sån där kille som antagligen lider när han är ledig... en sån där som antagligen gett burkarna där nere kvinnonamn för att åtminstonde få något lättat samvete då han smekte upp dom i finaste skick... *L* Stolt var han... Stolt var farsgubben, avsaknaden av sina gamla rördragningar till trots...

Det är något speciellt med det verkliga som jag saknar när jag sitter vid knapparna på tangentbordet, det är något påtagligt som inte går att ersätta med något digitalt... Kanske är det sämre avlönat, men med andra belöningar än lön... för pengar är ju inte allt... lr hur?

:P