Käken tuggar på...
Kategori: Eget svammel
Läste en skum krönika om dom som vabbar i Metro, lr om det var City i morse... kontentan i dravlet var att dom som inte hade barn jobbar satans så mycket mer att det skulle vara rätt att instifta Vakka (vård av kompis) och Vaffa (vård av förälder), jag kände mig bara trött... matt... less...
Är det så att vi i välståndslandet (ehe...) Sverige har det så knapert att vi inte kan kosta på oss att ha sociala skyddssystem utan att initiativen skall värderas binärt... absolut skall finnas lr skall inte finnas?
Kasst, tycker jag att det är, men samtidigt irriterande oxå... Speciellt eftersom krönikan är skriven av en, om jag inte minns fel, journalist... inget initiativ till debatt, inget annat än någon tråkigt underfundig poäng om att detta är ett sätt för föräldrar att slippa jobba arslet av sig...
Det finns kanske värre sätt att smita från jobb och arbetsuppgifter, men det tänker jag inte tjata här... Skulle bara vilja säga att det går alldeles utmärkt för många att kombinera föräldrarskap och vara bomullsplockare på den numera hysterinska arbetsmarknaden...
Nyckelorden är
- Planering
- Tydliga mätbara mål
- Förståelse
Nyckelorden är dessutom oxå att inte gömma sig för den situationen att man först och främst faktiskt är förälder, därefter arbetar man för att försörja sig och familjen... Gissar att det är en ganska viktig poäng som inte på något sätt handlar om att göra de barnlösa till krusifix-bärande martyrer under arbetets tunga ok... låter det OK? låter det rimligt?
Barnen går alltid före jobbet, så enkelt är det...
Jag tror att krönikan är just en reaktion liknande den hetsjakt som rökpausarna utsatts för, nu är det vabbarnas tur... kanske... lr nä, det tror jag inte, men poängen är den samma... det är viktigare med arbetsplatsens och arbetsgivarens situation än den anställdes...
Jag har vid ett antal tillfällen hanterat arbets- och budgetplanering och det finns nyckeltal som hanterar bland annat frånvaro och ledigheter som man alltid bör ha med... om man inte har tid att ha anställda som är frånvarande så handlar det ytterst om dålig planering, för att inte tala om riktigt kasst ledarskap...
Det är i den situationen det blir en belastning som kan resultera i övriga personalens misär och utbrändhet...
Visst går det att hamna i situationen att nyckelpersoner "försvinner och sätter andra i klistret" men det är kanske inte uteslutande av illvilja från förälder lr snoriga barn... lr hur?