Unholy alliance med Slayer som obligatorisk huvudakt rullade vidare på sin tredje vända... Denna gång är bl a Mastodoon, Stockholms stolthet Amon Amarth och jänkarna i Trivium med på resan... Annexet hade hastigt och lustigt ersatt globen efter att biljettförsäljningen gått knapert och med alla Slayer-besök som bandet gjort senaste åren kanske det var pga mättnad som det var glest i metal-ledet...

Mastodoon manglar på skönt när jag kliver in på Anexet... Dessa herrar tycks vara decimerade för kvällen då det verkar som en gitarrist saknas, men det hindrar inte bandet från att plöja på friskt... Jag ser dock inte halva settet och ger mig därför inte in på att betygsätta bandet...

Amon Amarth kliver upp därefter och gör ett lysande 50 minuters-set... Bandet hade gärna fått köra ett fullständigt set för mig, eftersom dom fullkomligt lyser av spelglädje. Kanske kommer den av att de får stå på scen i hemstaden... Bara det!

Låtlistan präglas av nya albumet och låtarna som öppnar plattan hyvlades av galant... Twilight Of The Thunder God, Free Will Sacrifice och fantastiska Guardians Of Asgaard... Med på scenen fanns även L-G Petrov under sistnämnda låt och det var en riktigt ball duett (som inte riktigt går att jämföra med Bryan Adams och Mel C)... Stenhårt och välkomnat av publiken...

Fliker man in Cry Of The Black Birds så fanns det inte så jäkla mycket annat att säga än att det här är fantastiskt jäkla tung energi... och skitbra! Saknades gjorde dock Fate Of the Norns... Betyg PPPP.

Klaga gör jag istället på att dessa herrar fick lämna scenen för Trivium varpå stämningen mattades påtagligt innan Slayer klev upp... Denna Pop-metal i bästa Sonic Syndicate-anda passar föga en sån här kväll... Trivium har jag följt vid flera tillfällen som förband och dessa spelglada herrar gör kanske inte sin bästa spelning jag sett denna kväll... Betyget kommer hastigt och utan närmare analys... PP-.

Efter en längre paus kliver Slayer upp på scenen... Dessa herrar vet hur man levererar en lägsta nivå på ett högaktningsfullt sätt, men dom kan oxå leverera kanongig, med till tyckes lite jobb... Avdammat är gamla legendariska Reign In Blood-plattan som framförs i sin helhet under avslutningen...

Personligen har jag lite referenser till denna platta då jag i mitt pojkrum plöjde denna platta och i rummet brevid (brosans rum) plöjdes Beastie boys... Milsväg skillnad musikaliskt, men med samma gudabenådade producent Rick Rubin bakom spakarna... I CD-hyllan idag finns givetvis båda plattorna... tillbaka till giget!

Settet är alltså delat och består av en "greatest hit"-del samt deras första vax som andra akt... Och öppningen är riktigt bra... Höjdpunkterna är Live Undead, War Ensamble och South Of Heaven (som är settets överlägsna pärla). Sämre är en speedad och kortad variant på Seasons In The Abyss, vilken brukar vara den av låtarna som lämnar mig riktigt knottrig!

Andra halvan pågår från fantastiska Angel Of Death till avslutande Reign In Blood (som medvetet lagts sist) och Slayer ger öset för en förvånansvärt tam publik... Tom Arya ler och man märker att bandet tycker det är fantastiskt kul att spela dessa låtar... Ackorden är något färre, något enklare men låtarna sitter där... Piece By Piece! Betyg PPPP.

Hemresan blir en cirkus för sig och stavas snö... S-N-Ö, men det vet väl alla hur det stavas vid det här lagetom man är östkustbo... Lr hur?

:P