För första gången på ca 20 år träffade jag mina morbröder... åtminstonde två av dom under en riktig emotionell-berg-och-dalbana...

Morbror 1 Jag gled genom det lilla brukssamhället och kände igen mig som det var igår... Husen hade visserligen åldrats, minamorbror hade även åldrats, men det fanns något över stämmningen jag kände igen... På något sätt så har man krafter som skapar band. dessa band ger vidare någon variant av ro att återse... vet iofs inte om det stämmer i alla fall, men i just det ögonblicket var det så att det kändes speciellt...

Han var äldre än jag trodde och mer insluten än jag trodde, men jag fick lite kunskap om vad som hänt mina kusiner, kul var det speciellt att höra om S-B som på något sätt fostrat mig till rock-musikens ådra. S-B hade en gedigen samling Iron Maiden som han inte fick ha i fred när jag var på besök... bland band skulle spelas in och album skulle spelas av... Tyvärr jobbade han, så jag fick nöja mig med att träffa min morbror...

Morbror 2 några mil norr om bruksorten ligger stan... I detta fall refereras det till Östersund... Där mötte jag upp min morbror tillsammans med tre femtedelar av det ressällskap som jag åkt upp med...I detta fall så var morbror yngre än jag trodde och mer öppen än jag förväntat mig...

Vi satte oss i den sol som någon dag innan smält bort snön... Några öl togs fram och jag nöjde mig med kaffe som chaffis... Jag kom på mig själv flera gånger med att fascineras över att tiden verkar oväsentlig ibland...

Morbror 3 Efter en stunds sökande hittade jag fram till min morfar och mormors viloplats vid kyrkan ner mot Revsundssjön... Solen gassade, vinden var ovanligt stark... På väg till kyrkan hade blåsten rivit upp sår i form av välta busskurer, fallna träd och avslitna tak (visserligen på fallfärdiga kåkar) på sina håll...

I plattan framför familjegraven skvallrades det om morbror 5 som jag inte träffat överhuvudtaget, vad jag minns... eller vid ett tillfälle såg jag honom sticka i samband med att vi kom på besök... men jag visste inte vem han var... han var en enstöring utan behov av att träffa andra, inte ens sin släkt... verkar det som... Jag har egentligen ingen rätt att tolka någon jag inte känner, men det kändes konstigt...

Morbror 4 Plattan var förberedd för morbror 5... hans namn och födelseår var urhugget i stenen... han är fortfarande vid liv och bor granna med morbror 1, även fast jag inte hann träffa honom vid denna resa känns det som han oxå ville hålla sig på sin kant... 

Jag hann heller inte träffa min äldsta moster igen, men förhoppningsvis hinner jag det med innan det är försent... Henne skulle jag verkligen vilja träffa...

En begravning... På samma plats där morbror A, mormor och morfar ligger, lämnade Kjell oss för något annat... Prästen försökte på något sätt ge oss bilden av att det var för en bättre plats, men jag är skeptisk... Det verkade som livet var Kjelles grej... ZZ tops Rough boy avslutade tillställningen... och även fast Kjelle inte var speciellt "rough" så är det en värdig paketering av hans livsåskådning... Vila i frid, Kjelle! Det finns nog utrymme för dig var du än befinner dig...

Av någon anledning känner jag mig till ro... Fan vilken tur, upp och ner, in och ut... men det är väl så det ska kännas ibland... Lr hur?

:P