Unholy alliance med Slayer som obligatorisk huvudakt rullade vidare på sin tredje vända... Denna gång är bl a Mastodoon, Stockholms stolthet Amon Amarth och jänkarna i Trivium med på resan... Annexet hade hastigt och lustigt ersatt globen efter att biljettförsäljningen gått knapert och med alla Slayer-besök som bandet gjort senaste åren kanske det var pga mättnad som det var glest i metal-ledet...
Mastodoon manglar på skönt när jag kliver in på Anexet... Dessa herrar tycks vara decimerade för kvällen då det verkar som en gitarrist saknas, men det hindrar inte bandet från att plöja på friskt... Jag ser dock inte halva settet och ger mig därför inte in på att betygsätta bandet...
Amon Amarth kliver upp därefter och gör ett lysande 50 minuters-set... Bandet hade gärna fått köra ett fullständigt set för mig, eftersom dom fullkomligt lyser av spelglädje. Kanske kommer den av att de får stå på scen i hemstaden... Bara det!
Låtlistan präglas av nya albumet och låtarna som öppnar plattan hyvlades av galant... Twilight Of The Thunder God, Free Will Sacrifice och fantastiska Guardians Of Asgaard... Med på scenen fanns även L-G Petrov under sistnämnda låt och det var en riktigt ball duett (som inte riktigt går att jämföra med Bryan Adams och Mel C)... Stenhårt och välkomnat av publiken...
Fliker man in Cry Of The Black Birds så fanns det inte så jäkla mycket annat att säga än att det här är fantastiskt jäkla tung energi... och skitbra! Saknades gjorde dock Fate Of the Norns... Betyg PPPP.
Klaga gör jag istället på att dessa herrar fick lämna scenen för Trivium varpå stämningen mattades påtagligt innan Slayer klev upp... Denna Pop-metal i bästa Sonic Syndicate-anda passar föga en sån här kväll... Trivium har jag följt vid flera tillfällen som förband och dessa spelglada herrar gör kanske inte sin bästa spelning jag sett denna kväll... Betyget kommer hastigt och utan närmare analys... PP-.
Efter en längre paus kliver Slayer upp på scenen... Dessa herrar vet hur man levererar en lägsta nivå på ett högaktningsfullt sätt, men dom kan oxå leverera kanongig, med till tyckes lite jobb... Avdammat är gamla legendariska Reign In Blood-plattan som framförs i sin helhet under avslutningen...
Personligen har jag lite referenser till denna platta då jag i mitt pojkrum plöjde denna platta och i rummet brevid (brosans rum) plöjdes Beastie boys... Milsväg skillnad musikaliskt, men med samma gudabenådade producent Rick Rubin bakom spakarna... I CD-hyllan idag finns givetvis båda plattorna... tillbaka till giget!
Settet är alltså delat och består av en "greatest hit"-del samt deras första vax som andra akt... Och öppningen är riktigt bra... Höjdpunkterna är Live Undead, War Ensamble och South Of Heaven (som är settets överlägsna pärla). Sämre är en speedad och kortad variant på Seasons In The Abyss, vilken brukar vara den av låtarna som lämnar mig riktigt knottrig!
Andra halvan pågår från fantastiska Angel Of Death till avslutande Reign In Blood (som medvetet lagts sist) och Slayer ger öset för en förvånansvärt tam publik... Tom Arya ler och man märker att bandet tycker det är fantastiskt kul att spela dessa låtar... Ackorden är något färre, något enklare men låtarna sitter där... Piece By Piece! Betyg PPPP.
Hemresan blir en cirkus för sig och stavas snö... S-N-Ö, men det vet väl alla hur det stavas vid det här lagetom man är östkustbo... Lr hur?
Prag är en stad som närmast kan liknas vid ingenting jag sett tidigare... En tydlig aristokratisk och adlig prägel skvallrar om att det funnits kapital i bygden, inte som idag då det ersatts av fläskiga lån i utländska valutor och en ekonomisk kris som istället för uppmuntran till studier och studielån präglat stan av utslagning... Under min vecjka där ser jag mycket fult... Droghandel, prostitution, poliser utan kraft att agera, tömda lägenheter som hotfullt blänger med krossade fönster...
Det hindrar dock inte Prag som stad från att generellt vara skitvackert... Det är en upplevelse i arkitektur, det är en upplevelse i intryck... Det är helt jäkla sagolikt vackert i vissa miljöer... Broar, slott, spårvagnar som ivrigt, livfullt och ibland hotfullt tar människor mellan verklighet och flärd...
Dessutom har dom Frans Kafkas museum... bara det, typ! Jag kliver genom en minimalistiskt utförd utställning, primärt om Franz historia och uppväxt men uppblandad med små montrar inspirerade av hans verk... Jag hamnar i ett fridfullt ljust och vitt spegelrum... Jag begrunnar vilken frid som ändå måste präglat delar av hans liv då det plötsligt dånar i högtalarna och ett slott byggs upp på en skärm... Scenen är hämtad ur "The Castle"... Plötsligt känns allt påtagligt, nästan kusligt! Väggen berätta sedan...
This is the village... You are a villager...
You are nothing! ... NOTHING!
Unfortunately your something! ...SOMETHING!
Taggtråd slår upp runt mig och skvallrar om speglarnas egentliga syfte... Jag känner mig instängd, på något sätt hotad till tysnad, till att disciplinärt lämna rummet... När jag kommer ut i Prags höstmörker rasslar det in ett sms från en bekant som undrar om jag varit på museét och om det citat "känns hopplöst"... Svaret är lika enkelt som befriande. Det känns hoppfullt att man fortfarande känner, det ger styrka att skapa empati, kanske blir man bättre människa av upplevelser, kanske blir man bara förvirrad... vad vet jag?
Som talare på Momentum '08 gick det väl hyfsat... Några missar gjorde jag som att istället för att ställa om helt till engelska snackade svenska fram till presentationen vilket gjorde inledningen knackigare än det hade behövts. Men som helhet var betyget mycket gott. Att få kommentarer om att det vi genomfört borde kunna kommersialiseras och paketeras för Documentum är inget annat än ett toppbetyg!
Kanske är det drygt att trumma på stora skinnet via sin egen blogg, men fan... lite objektiv självkritik ska man väl få sprida... lr hur?
På efterfrågan från brorsan... 1. Vem i Iron Maiden har sjungit (lead vocal) förutom Paul Di'Anno, Bruce Dickinson och Blaze Bailey? 2. Vilken sjukdom lider Clive Burr (fd trummis i Iron Maiden) av? 3. Vad heter den magiker som medverkade i Iron Maidens sista spelning med Bruce Dickinson då han lämnade bandet 1993? 4. Vad heter Bruce Dickinsons första bok? 5. På vilket album gavs Bring your daughter... (soundtracket till Terror på Elm Street 5: The Dream Child) först ut på? 6. Vem är den världsberömda pappan till trummisen Zak på Adrian Smiths första soloalbum (med A.S.a.P, Adrian Smith and Project) efter han lämnat Iron Maiden? 7. Vem i Iron Maiden (nuvarande eller tidigare line-up) är uttalat ateist och har tatueringar som bland annat innehåller GOD = SUCKER och 666 8. Steve Harris håller på West Ham, Dave Murray på Tottenham, men vilka håller Janick Gers på? 9. Nicko McBrain anslöt till Iron Maiden från... vilket band? 10. Hur många utgör hela befolkningen i Hackney?
Fortfarande jämt? En utslagsfråga är väl lämplig då... - Klassiska The Ruskin Arms heter ett ställe där Iron Maiden inledde sina trevande spelningar efter publik, det var oxå där de upptäcktes... men var ligger det?
Efter en tids obloggande är det dax för några rader... Jo, det är så faktiskt! Så vad har människan hållit på med under tiden kan man då undra? Ja, inte har jag bloggat, kan man ju konstatera... Men sysselsatt och helt utan fritidsproblem kan man definitivt konstatera att jag varit...
Tiden har gått åt till några saker som dom flesta har koppling till varandra... Den minsta gemensamma nämnaren heter Sixpack Holiday, ett band med lite polare som jag hjälpt med att bygga en web åt sen tidigare, men som nu ville ha hjälp med lite mer... 1. En logo har fått ansiktslyft (bilden) 2. En myspace-sida >> 3. Ett DigiPak-konvolut och en 12-sidig booklet >> 4. Lite kommers och marknadsföring (poster, backdrop, trumdekoration, t-shirt) 5. Samordning och leverantörskontakter
Kvar står att uppdatera webben efter samma koncept, men det får ligga åt sidan några dagar... För om sanningen ska fram har det varit jäkligt intensivt att få allt att fungera...
Jag har bittert fått smaka på vad globaliseringen ger oss... turerna mellan olika bolag som haft olika roller och köpt vidare olika tjänster gör mig övertygad... Många firmor har blivit en enda mellanhand som livnär sig på att beställa och fakturera... Det är den bistra sanningen...
Så även fast det varit en fröjd att ha kontakt med vissa eldsjälar på dessa bolag har det varit uppenbart att det saknas ett tjänstesegment i Sverige som håller på att dö ut... Det är de som producerar varor och tjänster uteslutande lokalt jag menar... Effekterna jag fått smaka är många och det mest frustrerandev är att jag jobbat mycket med upphandlingar och redan förstått poängen och konsekvenserna med globaliseringen (både positiva och negativa) men sällan har jag upplevt detta privat, och det svider trots allt hårdare om det är något som så påtagligt påverkar dom i den absolut närmaste omgivningen, där förväntningar och förhoppning påtagligare ger en utdelning i både glädje och besvikelse...
Men som sagt... nu ligger dessa delar bakom, och jag grämer mig för en liten miss som säkert inte många kommer att ta notis om, men som jag själv svär åt... Sena ändringar dåliga korrektur-möjligheter, men va fan... läs lite om bandet på Rootsys hemsida www.rootsy.nu och ni förstår att det är mina egna bekymmer, dvs det finns en god feltolerans i bandet....
Ska bli skönt att komma ifrån en vecka nu... Att bara få jobba och vara... ehe... ledig efter jobbet! Om jag har ork kanske jag lägger upp en liten serie av hur jag morphade killarna i bandet och lite grafiska äventyr i Photoshop som präglat arbetet, men först alltså... lite distans... lr hur?
Vi startar med att konstatera att jag är Per... Om jag ska beskriva mig själv får det bli enligt följande... Jag är en tokrak social överlevare med nära till skratt och flum-flum. Arbetar helst, eftersom man måste, i gränslandet mellan bygg och IT... Jag trivs med jobb, fritid och familj!
Jag är nyfiken på sånt jag inte förstår eller sådant som logiskt kan förklaras... Jag är far till två underbara tjejer.
Musikälskare i kategorin rock, från opluggat till stenhårt... Fotboll är bäst i blårandigt! En sak till... Stå inte still i leden, stå ut!
